Höstanemonen ’Honorine Jobert’ – en minst sagt egensinnig och dessutom sent ankommande trädgårdsgäst. Blommar som bäst i detta nu och lyser som hundratals strålkastare – framför allt i skymningen. Egensinnig på så sätt att den bara växer där den själv verkligen vill växa. Kinkig helt enkelt. Därmed i direkt motsats till den vanliga blekrosa och ack så okinkiga sorten. Ingen idé att hålla på att krusa Honorine. Otaliga vänner kämpar med sina exemplar som bara står och stampar. År efter år … Sedan kan det plötsligt bara hända! Men om den kära Honorine vill – ja, då blir det så här. Hos oss ville hon från start. Nästintill invasivitetsvarning. Precis samma sorts ymnighet som med de rosa sorterna. En ny planta från plantskolan är perfekt att plantera nu – även om det finns en annan skola som hävdar att vårplantering är bättre. Har du lyckan i att ha en god trädgårdsvän som lyckats med sin uppfödning, och är beredd att dela sin planta, finns det dock ingen anledning att vänta till våren. Gör det nu om några veckor när plantan som ska delas är utblommad.
Hundratals lysande lampor. Magi. Ändå är det här innan skymningen lagt sig.
Kvällssolsbelysning skapar en helt annan apparition. Också en sorts magi!
Även i fullt dagsljus lyser den ända in i köket om än här i konkurrens med en ofta djupt underskattad cyklamen. En älskad krukväxt som ofta, i ytterst nedsättande bemärkelse, blir försedd med stämpeln ”tantblomma”. Varför? Återupprätta såväl tanten som cyklamen!